Chockvågor svepte över Bosnien förra veckan efter avslöjandet att åtta personer, inklusive en polis, greps på anklagelser om människohandel, efter att 31 romska barn under 12 år hittades i ett hus. När historien först bröts i media – att Brčko-distriktets polis först hade arresterat tre personer, polismannen, hans mor och en italiensk medborgare – slog det ut rättegångarna, vedermödor och domen mot Republika Srpskas president Milorad Dodik från förstasidorna. 

Historien om "skräck hus" kom först på kvällen den 25 februari 2025, efter att en " desorienterad" 12-årig flicka med två små barn gick fram till en förbipasserande på gatan för att få hjälp och förklarade att de inte ville gå tillbaka till huset. 

Polis och socialtjänstemän underrättades omedelbart, gjorde en razzia i huset och hittade barnen, i åldern från några månader till tolv år, i vad rapporteringen beskrev som "olika förhållanden - vissa sov i spjälsängar, medan andra satt på möbler." Enligt preliminära uppgifter hade sex av barnen kroatiska dokument. 

De tre första gripandena var, enligt polisens uttalande, på grund av "skälig misstanke om att ha begått brotten människohandel, barnhandel och vanvård eller övergrepp mot barn." Den 27 februari rapporterades det att åtta personer hade gripits för liknande anklagelser och att Europol var inblandat, som en del av en komplex och omfattande brådskande utredning.  

När det gäller hur sådana aktiviteter kunde ha förblivit oupptäckta så länge, berättade lokalbefolkningen för media att de antog att det var "ett illegalt dagis", en lättare uppfattning att "svälja", sa en, än föreställningen att "något fruktansvärt brott begicks här till slut, och ingen av oss misstänkte det ens." Tyvärr antyder antalet arresteringar, anklagelsernas allvar och utvidgningen av brottsutredningen utanför federationens gränser sannolikheten att "några fruktansvärda brott" har begåtts. 

I ett brev till myndigheterna välkomnade ERRC de snabba arresteringarna och den uppenbara brådskan med vilken denna utredning genomförs, men uttryckte djup oro över rapporter om att okända antal barn har "passerat igenom" detta hus under ett antal år, med en rapport relaterad till detta fall som påstås ha lämnats in till de behöriga institutionerna redan 2018 : år, medan de påstådda gärningsmännen förblev fria och obehindrat, väcker den alarmerande möjligheten för en bredare officiell maskopi.” 

ERRC efterlyste en grundlig och oberoende undersökning av omständigheterna kring den påstådda handeln med barn, försummelsen och övergreppen av dessa romska barn, inklusive eventuell inblandning av andra poliser eller statliga tjänstemän i att hjälpa, medhjälpa eller utföra utnyttjandet och övergreppen av dessa och andra barn under de senaste sju åren. 

ERRC uppmanade också myndigheterna att ge omfattande skydd och stöd till offren, med särskild uppmärksamhet på det faktum att de är minderåriga. Varje barns bästa bör komma i första hand, och varje enskilt fall måste granskas med yttersta noggrannhet. Placering på barnomsorgsinstitutioner måste undvikas för att förhindra ytterligare skada, missbruk eller diskriminering, och insatser bör prioritera familjespårning, säker återförening, och där så är lämpligt, och i barnets bästa, måste alternativ samhällsbaserad vård tillhandahållas för att förhindra institutionalisering av dessa barn. 

Utöver detta omedelbara fall efterlyste ERRC ett kraftfullt institutionellt svar från myndigheterna för att skydda de mest utsatta i ett sammanhang där Bosnien och Hercegovina fortfarande är ett ursprungsland, destinations- och transitland för människohandel. ERRC upprepade uppmaningen från gruppen av experter för åtgärder mot människohandel (GRETA) att myndigheterna vidtar åtgärder för att stärka det straffrättsliga svaret på människohandel. Detta bör innefatta åtgärder för att säkerställa att människohandelsbrott lagförs som sådana, snarare än som mindre brott, varje gång omständigheterna i ärendet tillåter detta, och leder till effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder. 

Källa:
ERRC (Bernard Rorke) 

Den 12 september antog Italiens deputeradekammare artikel 15 i sin kontroversiella säkerhetslag, som gör att skjuta upp domarna valfritt och inte längre obligatoriskt för gravida kvinnor och mödrar med barn under ett år. 

Patrizio Gonnella, president för Antigone , avfärdade bestämmelsen som en "propagandaregel", en del av ett paket av repressiva åtgärder som ignorerar de skadliga konsekvenserna för kvinnors och barns hälsa: "Den nya bestämmelsen är tänkt och offentligt rapporterad, som en anti-romsk lag, med utgångspunkt från fördomen att alla romska kvinnor är hängivna stölder och väljer moderskap för att slippa fängelse. I verkligheten är antalet romska kvinnor i fängelse så lågt, några dussin, att de undergräver alla fördomar.”

Francesca Danese , rådgivare för Third Sector Forum of Lazio beskrev initiativet att göra kvarhållandet av gravida kvinnor och mödrar till små barn frivilligt som "helt ur linje med de åtaganden som gjorts tidigare av många politiskt-parlamentariska krafter angående verkställandet av domar för att skydda de ytterst få, som inte är skyldiga. Dessutom förefaller det oss vara en regel som krockar med artikel 27 i vår grundlag: 'Bestraffningar kan inte bestå av behandlingar som strider mot känslan av mänsklighet'."

Å sin sida jublar högerextrema Fratelli d'Italia . Milanes vice Riccardo De Corato kallade det "vändpunktsdagen" och förklarade att, tack vare Meloni-regeringen, "äntligen kan det finnas fängelse för ficktjuvar som utnyttjar det faktum att vara gravid för att stjäla från medborgare."

Detta uppenbart populistiska drag står i skarp kontrast till europeiska normer och regler där arrangemang alltid måste göras för att frihetsberövade kvinnor ska föda barn utanför fängelset, enligt Gonnella , som också betonade att kvinnor står för bara 4,3 % av alla fångar, och att data visar att kvinnor "tenderar att begå mindre allvarliga brott och kännetecknas av marginalisering och social utestängning i större utsträckning än män."

Samuele Ciambriello , nationell representant för garanter för fångar och fångar, fördömde avbrottet mellan den dramatiska verkligheten med omänskliga förhållanden i överfulla fängelser och de lagstiftande åtgärder som godkänts. Utöver bestämmelsen om gravida mödrar, lägger lagförslaget också till brottet godtycklig sysselsättning: den som läcker en egendom avsedd för någon annans hemvist riskerar ett straff på två till sju år. Denna regel gäller även för garage, innergårdar, balkonger och terrasser.

Säkerhetsförslaget introducerar en rad nya brott, hårdare straff för icke-våldsamma former av protester, ett tillslag mot legal cannabis och en rad drastiska åtgärder för att stävja alla protester i fängelser och återvändande fängelser. Det kommer också att tillåta poliser att inneha vapen utan tjänstgöring utan licens. 

Ett centralt mål är att kriminalisera alla former av oliktänkande mot statlig myndighet, och straffa oliktänkande med integritet. När det gäller lagen mot ficktjuvar, beskrev Ciambriello den som "ett enormt steg bakåt med avseende på skyddet av moderskap och barndom, och står i skarp kontrast till författningsdomstolens uttalanden i ämnet och internationella konventioner."  

Kritiker hävdar att politiker, understödda av lojala medier, skapar moralisk panik kring vissa brott för att underblåsa offentliga krav på säkerhet, och sedan lagstiftar på baksidan av den känslomässiga vågen, vilket förstärker diskrepansen mellan uppfattningar och verkligheten. Enligt Vitalba Azzollini resulterar detta i "manifest" strafflagar, att "istället för att faktiskt lösa de problem som de påstår sig vilja förebygga och förtrycka, finns den enda effekten av att mata den allmänna opinionen med nya kriminella hypoteser, ytterligare sanktioner och ökningar av befintliga påföljder. Kriminell populism, kort sagt.”

Källa:
ERRC (Bernad Roke)

I den svarta lådan på internet

Det är dock svårt att förstå den exakta omfattningen eller konsekvenserna av hatretorik online på grund av onlineplattformarnas "svarta låda"-karaktär; de icke-transparenta algoritmerna för sociala medier kan förstärka partiskt innehåll, men de inre funktionerna är förvirrade. Forskningsgranskning från EU-kommissionen och dess samarbetspartner är ett sätt att ta itu med detta genom att årligen utvärdera implementeringen av uppförandekoden för att motverka olagligt hatretorik på nätet. Enligt deras hatövervakningsövningar är antiziganism bland de mest rapporterade orsakerna till hat. Resultaten indikerar också en nedåtgående trend när det gäller granskning av anmälningar relaterade till olagligt hatretorik på sociala medieplattformar. Den senaste FRA-forskningen visar att romer som grupp upplever de näst högsta nivåerna av övergrepp och trakasserier på nätet, med kvinnofientlighet som den vanligaste formen av onlinehat på alla plattformar som forskningen täcker. 

Men näthat har konsekvenser bortom den virtuella världen. Måttliga beteenden och övergrepp, särskilt kumulativt över tid, är lika kapabla att skada mål som öppet hatiska handlingar. En annan undersökning från FRA visar att romska respondenter och respondenter med bakgrund söder om Sahara eller nordafrikanska upplever högre frekvens av verklig diskriminering, trakasserier och våld motiverat av hat. På grund av underrapporteringen och underregistreringen av incidenter och ojämförliga datainsamlingsmetoder representerar dessa siffror bara toppen av isberget. Källor visar att 88 % av hatmotiverade fysiska attacker mot romer inte rapporterades. Dessa höga nivåer av övergrepp visar den avhumaniserande karaktären hos övergrepp på nätet, som urholkar inte bara romernas grundläggande rättigheter och yttrandefrihet och självuttryckande utan även samhället i stort. Dess förekomst pekar också på en betydande brist på investeringar och expertis för att förebygga och dämpa hat mot dessa grupper. Erfarenheterna och kunskaperna från historiskt marginella samhällen som romer har dock varit påfallande frånvarande i europeiska politiska diskussioner och beslut om artificiell intelligens, som Equinox Racial Justice Initiative har påpekat. 

Dämpande hat

I syfte att främja ansvar och ansvarsskyldighet vill EU införa strikta algoritmiska transparenskrav på AI-baserade system och plattformar. Enligt EU:s nya Digital Services Act (DSA) och EU Artificial Intelligence Act, är stora tekniska plattformar nu tvungna att bekämpa hatretorik på nätet, olagligt innehåll och desinformation. De föreslagna ändringarna kan öka övervakningen av rekommendatorsystem på sociala medieplattformar och potentiellt öka teknikföretagens ansvar för påverkan av användargenererat innehåll. 

Enligt vissa kommer implementeringen av rättvisa, ansvarsfulla och transparenta krav på maskininlärning att hindra partiska, rasistiska eller sexistiska automatiserade system. Men även om dessa tekniska metoder för att mildra hat är nödvändiga, tycks de inte kunna garantera "fördomsfria effekter". Detta beror på att teknik existerar vid sidan av, snarare än i hjärtat av, ett partiskt och orättvist samhälle. Enligt EDRI:s rapport ger nedsättande initiativ tjänsteleverantörer rätt att döma diskriminering, kränkningar av mänskliga rättigheter och orättvisor efter eget gottfinnande, och därigenom konsolidera och centralisera ytterligare inflytande till dessa stora aktörer. 

Om vi ​​någonsin ska bryta oss loss från återvinnings fördomar, bör integrering av ras jämlikhet i digital politik vara av central fokus. Oavsett algoritmer, eller de sociala mediesystem som de är integrerade i, tydligt redogör för arvet av kontinuerliga strukturer av ojämlikhet och partiskhet anpassade till rasskillnader, kommer skyddet av grundläggande rättigheter för rasifierade att förbli begränsat. Tekniska experter, företag, motiverade och olika institutionella strukturer kan och bör ta itu med den enorma skillnaden mellan social kostnad och privat vinning som blockerar romska samhällen i deras digitala frigörelse; deras rätt att vara mer än enkel clickbait.

Källa: Barbora Bešenejová (ERRC)

I kölvattnet av dekretet från den ungerska regeringen som skär ned statligt stöd till romska flyktingar från Transcarpathia och kastade ut många på gatorna, har den ungerska Helsingforskommittén (HHC) uppmanat Europeiska kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot Ungern.

HHC konstaterade att dekretet – som föreskriver att från och med den 21 augusti är det endast de flyktingar som kommer från "administrativa enheter i Ukraina som direkt påverkas av militära operationer" som har rätt till bostadsstöd – är ett klart brott mot EU-lagstiftningen. I början av varje månad kommer regeringen påstås publicera en lista, baserad på oklara kriterier, över oblaster som den anser vara ett "territorium påverkat av krig." 

EU-kommissionen varnades och valde att inte vidta åtgärder  

HHC varnade för att de 3 000 förmånstagarna av tillfälligt skydd som berörs av detta dekret "utsätts för fattigdom och hemlöshet, såvida de inte flyttar till andra medlemsstater eller tillbaka till kriget i Ukraina."   

Europeiska kommissionen uppgav att den var "medveten om detta dekret och vi undersöker det", men kunde inte kommentera mer än illa om att "stå enade i att ge skydd åt alla de som flyr från Putins bomber" så länge det tar; och behöver "komma i kontakt" med den ungerska regeringen. Men det fanns gott om tid för kommissionen att förbereda sig och ta kontakt, regimens avsikt klargjordes långt före vräkningarna den 21 augusti, HHC uppmärksammade dem på konsekvenserna veckor innan dekretet trädde i kraft; och för ett helt år sedan varnade HHC för vad som väntar för flyktingar och lämnade in ett klagomål till kommissionen angående en tidigare ändring som begränsar stödet. 

Den 24 juli 2023 ändrade regeringen först det dekret som reglerar de tjänster som är tillgängliga för personer med tillfälligt skydd, vilket avsevärt begränsar tillgången till statligt finansierat massskydd till en månad efter att ha fått tillfälligt skydd. Som HHC hävdade strider denna begränsning klart mot EU-lagstiftningen, eftersom direktivet om tillfälligt skydd kräver att medlemsstaterna säkerställer att personer som får tillfälligt skydd har tillgång till lämpligt boende. HHC lämnade in ett klagomål till kommissionen i december 2023 som registrerades först i maj 2024: "Inga ytterligare åtgärder har vidtagits sedan dess av kommissionen."  

András Léderer, från HHC, på scenen i byn Kocs, där 120 romska kvinnor och barn vräktes på dagen för dekretet från sitt kollektiva skydd, efterlyste ett effektivt och meningsfullt ingripande från "Europeiska unionen och Europeiska kommissionen". , som vi redan för en månad sedan meddelade att denna nya förordning kommer att träda i kraft och vilka konsekvenserna kommer att bli. Även om vi sa att vi skulle stå här den 21 augusti och att många människor inte skulle ha någonstans att ta vägen, var vi fortfarande tvungna att se dussintals eller hundratals människor skickas iväg på flera platser.”

USA:s ambassadör besöker drabbade flyktingar och ropar Orbáns "eftergivenhet"  

Den 28 augusti träffade USA:s ambassadör i Ungern David Pressman en grupp av 55 nyligen fördrivna romska flyktingar i Esztergom, i kölvattnet av vad ambassadens pressmeddelande beskrev som "den ungerska regeringens eliminering av stödet till några av de mest utsatta individerna och familjerna fördrivna av Rysslands mål på oskyldiga civila i Ukraina."  Efter att ha hört direkt från flyktingarna om deras svåra situation, sa ambassadören – som beskrev Orbán som ett förebud om rysk eftergift – ”De utsatta kvinnor och barn som jag pratade med idag förtjänar att bli behandlade med värdighet och respekt. Det är omedvetet att de inte vet var de kommer att sova i slutet av veckan.”   

HHC uppdatering sedan 20 augusti dekret

Sedan den 20 augusti 2024 har HHC genomfört övervakningsbesök på dussintals anläggningar där personer som fått tillfälligt skydd stannade under det statligt finansierade bostadssystemet. Uppskattningsvis 3 000, mestadels kvinnor och barn, förlorade sin rätt till statligt finansierat skydd och myndigheterna har ännu inte svarat på HHC:s begäran om informationsfrihet angående statistiska uppgifter om den drabbade befolkningen, antalet begäranden om förmånlig behandling som lämnats in, beviljats ​​och avslagits . 

HHC:s obevekliga ansträngningar för att hjälpa människor som flyr från Ukraina inkluderar pilotprocesser vid olika inhemska domstolar, som argumenterar för skyldigheten att tillhandahålla grundläggande skydd till personer som får tillfälligt skydd. I ett antal enskilda fall lyckades gräsrotsgrupper, UNHCR, HHC och en handfull små välgörenhetsorganisationer säkra tillfälliga bostäder för extremt utsatta mottagare av tillfälligt skydd. Den oppositionsstyrda kommunen Budapest fortsätter att stödja och ta emot flyktingar. 

Utöver sin uppmaning till den ungerska regeringen att omedelbart upphäva detta senaste dekret, uppmanade HHC medlemmar av Ungerns välgörenhetsråd – regeringens styrgrupp av utvalda stora välgörenhetsorganisationer, inklusive Caritas, Reformed Church Aid, Order of Malta och Ungerska Röda Korset – att ge omedelbar humanitär hjälp till personer som får tillfälligt skydd tills deras situation är löst. 

Och slutligen uppmanar HHC Europeiska kommissionen att utöva sina befogenheter att inleda överträdelseförfaranden mot Ungern för det felaktiga genomförandet av både rådets genomförandebeslut och direktivet om tillfälligt skydd. och att göra finansiella resurser tillgängliga för aktörer, "inklusive kommuner, UNHCR, organisationer i det civila samhället med en dokumenterad meritlista i att tillhandahålla bostäder till mottagare av tillfälligt skydd, som är kapabla och villiga att se till att ukrainare som flyr från kriget får tillräckligt skydd .” 

Källa:
ERRC (Bernad Roke)